Men Natalie kan följa med! Sa jag glatt och kollade på nata. V-vem är natalie? Sa hon. Min flickvän. Sa jag och pekade på nata.

---

fortfarande felix pov

-          Skulle du vilja det? frågade mamma och kollade på nata.

-          Eh…ja om det inte är till besvär. Sa hon snabbt

-          Absolut inte! Självklart så betalar vi flyget och så.

-          Ja, ehm. Okej. Jag ska tänka på det. Sa nata och log lite.

-          Okej.

Mamma gick in i köket och jag tog natas hand och ledde henne upp på mitt rum. När vi kom upp satte nata sig på sängen. Jag såg att något var fel hon var helt stum.

-          Vad är det älskling? Frågade jag och la armen om henne.

-          Nej inget. Sa hon och kollade ner i marken.

-          Men jag ser ju att det är något. Sa jag och tog tag i hennes haka och gjorde så hon kollade mig i                      ögonen.

-          Jag är flygrädd, min syster dog i ett plan…. Sa hon och började gråta.

-          Det är okej älskling. Det kommer aldrig hända igen.

           plötsligt började Nata att le – jätte stort.

-          Vad är det? sa jag förvirrat.

-          Dina ögon är verkligen jätte fina.  sa hon

-          Hela du är fin. Sa jag och kysste henne passionerat.

-          Jag följer med. Sa hon och avslutade kyssen.

Jag log och kramade om henne. Sen gick vi ner till min mamma och berättade att Nata hade bestämt sig. Underbart! Vi åker på fredag morgon så det kanske är bäst om du sover här dagen innan. Sa hon och kramade om Nata.

-          Vad är det för dag idag? Frågade nata.

-          Det är tisdag. Sa jag och log

-          Men herregud! Jag måste ju packa. Sa hon och drog med mig till hennes hus.

Jag bodde cirka 10 minuter från Natas hus så vi gick hem till henne. När vi kom fram sprang vi direkt upp till hennes rum. Tog fram hennes resväska och började packa. Efter en timme hade vi packat ner bikini, klänningar, shorts, tröjor och en massa annat. Hennes väska var full och vi fick väll bara hoppas på att vi inte nådde max gränsen med vikt på väskor. Kan vi inte gå och fika? Sa Natalie och tog min hand. Allt för dig prinsessan! Sa jag och log. Nata bytte kläder sen så bestämde vi att ta med hennes resväska hem till mig. När vi kom hem till mig så var mamma så ivrig med att fråga om hotellet var fint, om vi ville ha ett eget rum, om vi skulle betala för middags buffen och en massa andra ”viktiga” saker. vi sa att hon fick bestämma, sen gick vi upp och lämnade resväskan och sen tog vi moppen intill stan. Vi gick till espresso house. När vi fikat klart åkte Nata hem till sig och jag hem till mig.

Natas perspektiv. {torsdag eftermiddag}

Jag var just nu hemma hos Felix. Jag hade tagit med mig det lilla extra vi inte packade in i resväskan i tisdags. Våra resväskor stod nere i hallen och jag, felix och felixs mamma (Karin) hade bestämmt att vi skulle ta en taxi till arlanda halv tre på morgonen för vårt plan åker klockan 6. Klockan var halv fem och Cecilia höll på att göra middag. Felix, Natalie! Hörde vi henne skrika. Vi gick snabbt ner till köket och undrade vrf hon ropade. Skulle ni vilja åka in till Ica och kanske köpa godis som ni kan äta på planet? Frågade hon. Visst. Sa vi nästan samtidigt. Vi satte på oss våra skor sen så gick åkte vi till ica. Vi köpte godis och pringles. Sen så åkte vi hem igen. När vi kom hem så var maten klar så vi åt. Mm det är jätte gott. Sa jag och tog en till bit av lasagnen som Karin hade gjort. Tack, jag önska Felix kunde säga så ibland. Sa hon och kollade på Felix. Jag gör ju det. Sa han och låtsades bli ledsen. När vi klara var jag jätte trött så jag gick till felix rum och somnade.

Nata nata, du måste vakna nu. Hörde jag någon säga och jag flög upp ur sängen. Och när jag öppnade ögonen stod felix där och skrattade. Haha sa jag ironiskt och reste mig upp. Felix tog tag i mina höfter och drog mig tätt intill honom och kysste mig.

-          Din andedräkt luktar inte särskilt fräscht. Sa han och avbröt kyssen.

-          Inte din heller gubben. Sa jag och log och gav han en snabb puss. Jag går och tar en dusch. Sa jag sedan och gick in i badrummet.

När jag hade duschat klart gick jag in i felix rum igen och bytte om, jag satte på mig ett par shorts och en t-shirt. Jag kammade igenom mitt hår och sminkade mig lite lätt. När jag gick ner så satt felix och kollade på tv. Han hade inte märkt att jag kom ner så jag bestämde mig för att skrämma honom. Jag kröp bakom soffan och när jag hoppade upp såg jag att felix inte var kvar. Jag blev lite besviken och vände mig om. Och möttes av ett par läppar – felix såklart!

-          Hur mycket är klockan. Frågade jag.

-          Den är kvart över tre. Sa Karin och kom in i rummet.

Och drog med oss båda till hallen. Jag gick igenom min checklista en sista gång för att va säker på att jag inte glömt något och det hade jag inte. Vi stängde av all el i huset sen satte vi på oss våra skor och gick ut. Karin ringde en taxi och efter 4 minuter så kom den. När vi var framme vid Arlanda checkade vi in och gick igenom kontrollen. VICTORIA SECRET. Skrek jag och hoppade upp och ner och log. Jag drog med felix in i butiken. Men kom sen på att jag inte hade råd. Men felix – som den gentlemanen han alltid vill vara – insisterade på att köpa något åt mig. Vi köpte en bodysplash sen gick vi till vår gate och väntade. När vi kom fram så satt Felix mamma där och väntade på oss. Klockan var kvart i sex så dem hade börjat släppa in folk i planet. Vi ställde oss i kön, visade våra biljetter och pass och sedan var vi på planet. Jag kände direkt att jag blev skakig – mina ben blev som spagetti – och jag blev alldeles yr. Felix höll om mig och sedan gick vi till våra platser. När vi satt oss ner så blev det lite bättre och innan planet lyfte somnande jag.